Julen och träningen

Jag har gått och hostat och snörvlat i några veckor. Inte så jag har varit sjuk, men sådär att man inte sover ordentligt och tappar orken. Så jag fick faktiskt hoppa över ett pass.

Men jag gick några promenader istället, inte för att det är ett substitut för Beas ”piska mig gul och blå-pass” i Träna.Äta.Njuta… men ändå… Jag höll ändå igång på nåt sätt och det kändes viktigt.

IGEN så behöver jag påminna mig om att inte alltid göra så många repetitioner som möjligt, utan att göra dom på det där RÄTTA sättet. Jag kan pressa fram en tåhäv i sekunden, men när jag gör de i rätt tempo då jävlar biter det på rätt ställe. Så mitt mål är att skaffa mig den disciplinen… Att verkligen göra RÄTT och inte nödvändigtvis SNABBT.

Tjing

FAN TA ALL TRÄNING vad jag älskar det

Ok, jag bad Bea på Träna.Äta.Njuta att skruva upp svårigheten lite… Och jäklar i min lilla låda att hon gjorde!!! 

De sista övningen så var det mer eller mindre dödsryck och skvutt istället för långa eleganta hopp… Theodor frågade lite diplomatiskt: ”Vad gör du där uppe mamma?!”…. Jag kunde inte svara… Försökte mest flåsa fram morse för ”Jag tar död på mig själv” för det var så det kändes. 

I morgon så… Tja, jag är inte säker på att jag kommer överleva, men jag älskar det här ändå! 

Tjing!

Efter vecka tre

Efter tre veckor med Träna.Äta.Njuta så känns det kanon. Även om jag hade nära-döden-upplevelser första veckan, så har jag vant mig nu, stretchar ordentligt och har bara sådär härligt trög känsla i kroppen dagen efter.

Idag blev det inte bara vanligt träning, det blev promenad och buss för att hämta bilen. Så nu kan jag med gott samvete sätta mig och fredagsmysa med mina killar.

Tjing!

Vecka 2

Har upptäckt att mina möjligheter att göra plankan är bra… så länge det är rakt… Men sidoövningar… nja, låt oss säga att det finns utrymmer för förbättringar?

Det var just en sån ”ligga på sidan på en pilates-boll och vifta med armar och ben” som höll på att rulla iväg mig nerför trappan i onsdags. Jag klarade mig dock. Idag har det mest bara varit märkliga ljud, som jag behövde få ur mig när jag skulle vrida och vända.

Och jag har lärt mig att inte ha träningsbyxor med mobilficka i svanken… Dragkedjan är plågsam när man gör den här:

 

Stretch och lite jobb nu då!

Tjing!